Lagbild inför genrepet mot Österbro IF i Danmark.

Lagbild – 4 april 2015 – Mot Österbro IF – Ishöj, Danmark

Påsken har som bekant tillbringats i vår grannland i väster, Danmark, eller i Köpenhamn närmare bestämt. Vi i BK Wobbler har varit på träningsläger inför seriepremiären lördagen den 11 april mot Göteborgs SIF och gnuggat på detaljerna.

Summa summarum har det varit ett lyckat läger. Detta är ju mitt första läger som huvudtränare och lägret var redan bokat lång tid innan jag kom in i bilden så man får ta lite det som bjuds, men det har ändå på det stora hela blivit mycket lyckat.

Vi har bott på ett centralt vandrarhem, vilket kanske inte alltid har varit till belåtenhet för oss i tränarteamet men desto mer lyckat för spelarna. Det är lätt att glömma bort när jag är på andra sidan, men det sociala är minst lika viktigt för ett fotbollslag och vad passar då bättre än att göra det på ett läger? Jag tror att om vi mår bra tillsammans och trivs i varandras sällskap så växer lagsammanhållningen och på sikt kommer vi då att nå bra prestationer / insatser som i sin tur leder till bra resultat.

Men alldeles enkelt är det inte var man drar gränsen för vad som är OK eller inte på ett läger. I och med att många är med för det sociala så finns det alltid en uppenbar risk att spelare lägger sig alldeles för sent, speciellt när man övernattar i en så pass kulturrik stad som Köpenhamn, men jag tycker att spelarna höll sig på rätt sida gränsen, vilket gläder mig. Jag tror på frihet under ansvar och det tror jag dessutom är nödvändigt när vi har att göra med vuxna männsikor som gör detta på sin fritid. Det är inte min grej att stå med moralpekpinnar om det inte behövs och den här gruppen löser detta utan min inblandning. Dock har jag ingen aning om vad de hade för sig på inkilning för de nya killarna efter sista matchen och tur är väl det…

I genrepet mötte vi Österbro IF, en Köpenhamnbaserad förening med cirka 800 medlemmar. Deras A-lag spelar i motsvarande division 4, så det var en rejäl värdemätare för oss trots att de ställt upp med en reservbetonad trupp kryddad med stjärnorna från första uppställningen. Icke desto mindre ett bra fotbollslag, vilket vi skulle bli varse.

Detta var årets första match på riktigt naturgräs, något av en ovanlighet för oss Göteborgslag i de lägre serierna. Tyvärr förde det med sig allt som är dåligt med naturgräs; sliten, geggig och tung matta. Med andra ord inga goda förutsättningar för finlir, så ingången till matchen var att spela med breda marginaler och stor säkerhet. Att inte slarva i uppspelsfasen och hela tiden vara spelbara på egen planhalva för att inte försätta defensiv mittfältare eller backlinjen i onödigt trångmål.

Detta lyckades vi fint med. Vi använde vår smartness på rätt sätt och var laget som var mest bolltrygga oväntat nog, trots Österbros finare serietillhörighet. De chanser de grävde fram kom på kontring och det var där de var de var det största hotet. De hade ett par snabba killar på kanterna och kunde / borde fått med sig något mål, men vår backlinje spelade uppoffrande och vår målvakt gjorde försäsongens bästa match och höll tätt.

Vi hade å vår sida än fler chanser och lyckades till sist ro hem en stabil 3-0-seger inför premiären. Detta var tredje matchen i rad vi höll nollan och dessutom fick alla anfallare göra mål, vilket givetvis stärker självförtroendet. Ifjol gjorde vi inte ett enda mål på försäsongen, på årets åtta matcher har vi gjort 30. En stor skillnad och känslan är god inför säsongen. Även om vi inte ska tro att vi skall jogga hem serien utan vara ödmjuka så är inställningen att vi kan gå långt om allting klaffar.

Förhoppningsvis klaffar den redan från början på lördag.
Jag längtar!

Advertisements

8-0 är alltid 8-0

2015-03-29

Dagens träningsmatch mot Surte IS var aldrig något snack – Det var bara ett lag på planen och det var vi i BK Wobbler. 8-0 talar sitt tydliga språk och vi hade bud på mer efter två (!) missade straffsparkar. 27 gjorda mål på 7 träningsmatcher är ett bra snitt, speciellt om vi jämför med fjolårets träningsmatcher som inte slutade i ett enda mål eller poäng under försäsongen.

Surte IS håller egentligen till i division 7, en nivå under oss, och slutade femma i samma serie som Backatorps IF vann. Därför var det viktigt med noggrannheten inför dagens match. Under veckan har vi arbetat på vårt press-spel som bygger på en bolloritenterad totalpress, eller gegenpressing som tyskarna kallar det och som dragits till sin spets i Jürgen Klopps Borussia Dortmund. Vi skall, direkt vid bolltapp på offensiv planhalva, omedelbart arbeta för att ta tillbaka bollen. Detta är både en defensiv och offensiv taktik på samma gång – Defensiv så till vida att den hindrar motståndaren att kontra eller ta sig i genom centralt då de inte får tid att vända upp, offensiv sättet att vi om vi tar tag i bollen kan kontra deras kontring.

I bästa fall erövrar vi bollen och kan gå till attack, i sämsta tvingar vi motståndaren att passa hem bollen, spela långt eller helt sonika tappa den. Ett sådant press-spel kräver givetvis kommunikation och att laget jobbar som en enhet annars så är det lätt att ta sig ur pressen, men också en god kondis då detta spel är extremt krävande.

Idag lyckas vi med det i perioder och stressar sönder ett på pappret sämre lag till en komfortabel 8-0-seger. Detta var vår sista träningsmatch på svensk mark innan träningslägret och har givetvis gett oss ett bra besked inför seriepremiären om mindre än två veckor.

Även om motståndarna var något snäpp eller två sämre än oss på pappret kan man inte be om ursäkt för motståndet utan göra det vi skall göra, vilket alla i BK Wobbler gör idag. Vi hade lika gärna kunnat sluta spela vid 3-0 i halvtid, men fortsätter att trumma på. Sådant är alltid kul för en tränare att se och ingjuter självförtroende i laget.

I påsk är det träningsläger i Danmark och ett genrep mot Österbro IF innan seriepremiären en vecka senare mot Göteborgs SIF.

Jag kan knappt vänta.

Igår besökte vi i BK Wobbler de södra förorterna för träningsmatch mot Hovås / Billdal IF: s P16-lag. Det är alltid svårt att veta vilka ingångar man ska ha i en sådan match. Det finns en uppenbar risk för underskattning när vi möter spelare som i vissa fall är halva vår ålder. Därför var jag tydlig med i omklädningsrummet att jag absolut inte under några omständigheter ville se någon underskattning från vår sida. Vi skulle ta oss an matchen som vilken seniormotståndare som helst, men framförallt ville jag att vi skulle visa på skillnaden mellan ungdoms- och seniorfotboll.

Tändningen var det absolut inget fel på. Redan efter fem minuter hade vi en tvåmålsledning på Hovås / Billdal Arena, det första förvisso på en fin kontring men det andra ett dråpligt självmål av deras mittback på ett lågt inlägg. De hade alldeles för mycket respekt i början och uppträdde valpigt, vilket gjorde att vi fick en för enkel start. Det speglade matchbilden givetvis och istället för att vi anammade vårt passningsspel och bollinnehav blev det som jag befarade – Vi gick för att göra många mål snarare än att spela med kvalité.

Sådant är ju antagligen oundvikligt, inte minst för att spelarna blir målsugna när det gått så enkelt, men risken är ju att vi bara får ett konditionstest och inte så mycket mer. I andra halvlek reser sig vår yngre motståndare och spelar upp sig, men utan att skapa allt för mycket. Vår fysik spelar givetvis roll här, vilket är lite synd. Vi spelade för mycket med kroppen och för lite med huvudet och fötterna, enbart eftersom “vi kan”. Motståndarna hade inget botemedel mot det.

Slutresultatet skrevs till sist till 5-0 till vår favör och även om det var skönt att få en ny 90-minutrare så hade jag velat få ut mer av vårt fina passningsspel och bättre bollinnehav, men av vad jag förstod som på spelarna var detta något de själva kände med sig så ingen större konflikt där. Vi har ju en ny match nästa helg hemma på Överåsvallen mot Surte IS, den sista träningsmatchen på svensk mark innan lägret i Köpenhamn och därmed även sista matchen innan generalrepetionen. Truppen börjar forma sig nu, men jag hoppas få se ännu fler positiva besked från flera av spelarna då.